På fredagen åkte vi hem från Amsterdam. När alla landat och återhämtat sig kunde vi smälta den upplevelse som vi precis varit med om. Det var en intensiv vecka och det blev många olika intryck. Eftersom vi kunde utgå ifrån olika forskningsfrågor kunde vi känna att vi faktiskt lärde oss något från varje plats; främst när det kommer till strategisk kommunikation, marknadsföring och varumärken. Det besök som var mest givande varierade från person till person - men alla besök gav ändå ett starkt intryck och vi kunde lära oss av varandra och våra olika upplevelser. Sedan var det dags för oss att bestämma hur vi ville presentera vår resa till Amsterdam. Vårt fokus var kommunikation och marknadsföring och vi valde efter många om och men att hålla ett frukostseminarium med fokus på våra studiebesök. Frukostseminariet planerades under 3 veckors tid och vi delade in oss i olika grupper för att se till att seminariet skulle bli lyckat och bra. På fredagen den 25/10 bjöd vi in till samtal. Väl på plats kunde våra gäster ta frukost från vårt frukostbord som bestod av vegetariska mackor, alkoholfri mimosa, ingefärashots, frukt och självklart kaffe och te. En video med små klipp från resan snurrade på skärmen, skön musik spelade från högtalarna och vi kunde i en skön atmosfär mingla runt med våra gäster. Vid 09:00 körde vi igång seminariet och vår moderator förde en intressant diskussion tillsammans med vår panel. Det snackades om strategier för att marknadsföra sina event, hur en festival kan skapa samhörighet med sin publik, destinationsutveckling och bemötande av kritik och strategiska medel för detta. När vi sedan var klara ställdes frågor och panelen kunde tillsammans med publiken diskutera kring olika ämnen. När alla slutligen gått skålade vi för ett lyckat projekt. Vi ställde sedan tillbaka möbler, diskade ur glas som vi lånat, packade ihop och käkade rester från frukosten. Sedan satte vi oss ner för att utvärdera seminariet som vi även antecknade i vår slutrapport. När vi sedan lämnade in slutrapporten insåg vi plötsligt; detta var vårt sista projekt tillsammans - och lyckat blev det! Tack till alla som kom! Se även videon från vår resa:
0 Comments
På den tredje dagen vaknade vi upp till ett regnigt Amsterdam. Alla magar skrek efter samma sak och det slutade med att alla stod och trängdes i ett litet hak som sålde toasts, kaffe och juice. Sedan var siktet riktat framåt! Vi promenerade till dagens första studiebesök; FOAM - ett fotomuseum som ligger i centrala Amsterdam. De är måna om att lyfta unga, nya talanger där de ger utrymme att synas genom muséets internationella tidning. De arbetar en hel del internationellt med event i samarbete med sina utländska partners. Vår kontakt på muséet var Madieke som är utbildningsansvarig. Hon höll en kort presentation om muséet och om de aktuella utställningarna. Vi fick även en liten inblick i hur de hanterar press, media, kommunikationen utåt och yttrandefrihet. Efter det fick vi själva gå runt och kika på de olika utställningarna - allt från labyrinter med stroboljus till gamla fotografier från nattlivet i Paris. Efter att vi kikat runt började våra magar kurra och vi sökte upp ett veganskt hak som låg nära intill fotomuseet. Vi beställde in allt från nachotallrikar och bananapancakes, till hamburgare och mimosas. Under tiden som maten förtärdes och magarna jäste så tog vi samtidigt en välförtjänt paus... framför våra mobiler. När vi scrollat genom alla appar och slängt i oss all mat så började vi traska genom regnet med bestämda steg. Vi kände oss redo och peppade för resans sista studiebesök; Mysteryland. Mysteryland är en musikfestival i Amsterdam med över 100 000 besökare från fler än 100 olika nationaliteter och är idag en av världens största elektroniska musikfestivaler. De har över 27 år av erfarenhet inom eventorganisering och är därmed världens äldsta elektroniska musikfestival. Vi hoppade på bussen och höll tummarna att vi skulle hitta fram. Kontoret som vi skulle besöka låg nämligen en bit utanför centrala Amsterdam i ett villaområde. Väl framme möttes vi av Deborah och Carrie som bjöd på kaffe, läsk och stroopwafels (vilket vi som fika-fantaster uppskattade). De fortsatte berätta om festivalen och hur de själva började jobba där. De hade även förberett en presentation och vi fick olika "cases" angående festivalarbete som vi diskuterade tillsammans.
I slutet av träffen upplevde vi alla en upprymdhet och inspiration och resan slutade verkligen med en smäll. Sedan var det dags för hemfärd mot Amsterdams centrum och sedan låg gemensam middag på schemat! Andra dagen i Amsterdam började väldigt lugnt och skönt. Vi traskade längs en gata, köpte lite frukost och satte oss ner för att andas lite innan första studiebesöket. Runt 10 på morgonen var det dags för oss att ta oss fram till Amsterdam Wine Festival - en festival som serverar mat och vin från olika länder. Festivalen skulle hållas samma helg och arrangemanget var i full gång. Väl framme möttes vi upp med en av arrangörerna; Ivar. Vi fick en liten rundtur för att kika på festivalens lokaler, samt en kort sammanfattning om hur festivalen började. Vi ställde sedan frågor kring marknadsföring och säkerhet. Vi upplevde att vi kunde lära oss något av deras marknadsföringsstrategier och det var givande att se hur en ide blivit till en sådan succé. Det blev ett kort besök men vi kände ändå att vi kunde ta med oss något. Det var även tacksamt att vi hade möjligheten att träffa en av arrangörerna fastän de hade fullt upp med festivalen. Om det är något vi på KEP vet så är det hur mycket jobb och hur lite tid en har innan ett evenemang. När vi sedan sagt hejdå och slutat dagdrömma om vin, livemusik och mysbelysning så var det dags för fri lek. Vi navigerade oss fram mellan de sneda husen och splittrades mot olika äventyr; vissa valde att utöka sin garderob, vissa valde att strosa runt i staden. På eftermiddagen var det dags att åka lite utanför Amsterdam för att ta oss till dagens andra studiebesök; Street Art Museum. Något som blev tydligt när vi kom fram är att museet inte är en stor byggnad; museet är utomhus. Vi fick en guidead tur i området av grundaren Anna och hunden Pinja. Vi kollade på grafittikonst och fick höra historien bakom konstnärernas arbete och hur de jobbat ihop med invånarna. Vi fick även testa grafitti själva! Numera finns vår logga på en vägg i Amsterdam. Vi fick med oss massor av intryck och tankeställare - specifikt när det kommer till marknadsföring, det kommersiella och traditionella och hur en kan utmana normerna.
På tisdagen var det dags för våra två första studiebesök! Det var trötta Keppare som steg upp för att göra sig redo att ta färjan över till Amsterdam-Noord/NDSM. Vi sprang av och an mellan olika cafeer för att köpa allt från kaffe till smoothies. När alla mättat sina magar med mat och dryck från diverse gatuhörn var det dags för avfärd. Väl framme möttes vi av ett industriområde som hade allt från gamla kranar till restauranger i olika hörn. Även en grafittimålning på Anne Frank kikade fram mellan hustaken. På plats träffade vi vi vår guide Rienke som skulle ta oss runt hamnområdet NDSM. Rienke har varit aktiv inom NDSM sedan artisterna flyttade dit för 20 år sedan. Rienke berättade om platsens historia och hur utvecklingen har och kommer att se ut. Platsen var för 20 år sedan ett hamnområde utan några bofasta invånare. Området skulle då rivas, men regeringen valde att flytta dit lokala artister och konstnärer som sedan utvecklade och återupplivade området. Området beskrivs idag som en kreativ hub som har blommat ut till en enorm kulturell hotspot med ett livligt konstnärssamhälle. De håller numera allt från föreställningar och festivaler till utställningar och dansfester. De har även en stor variation av barer och restauranger. Det var intressant att veta mer om hur de bygger upp ett nytt "samhälle", samtidigt som de försöker bevara det som finns. Det var även givande för oss att höra berättelsen bakom allting; att konstnärer och kulturaktörer blev utslussade till en plats som varit väldigt avskiljt från resten av Amsterdam. Vi kunde se hur de långsamt har startat upp ett kulturellt kluster utanför en storstad och som hela tiden växer. Efter rundvandringen var det dags för oss att ta en lunchpaus i ett stort växthus: Nooderlicht Cafe. Vi fick smälta förmiddagen med lite prat, mat och dryck och kikade ut på regnet som smattrade mot fönsterrutorna. Efteråt kollade vi in själva NDSM-headquarters; en stor industriell byggnad där många konstnärer har sina ateljeer och kontor. Sedan var det dags för oss att åka tillbaka med färjan och ta oss till dagens andra studiebesök: Rijksmuseum. På Rijksmuseum fick vi träffa utställningschefen Simone och projektassistenten Wendy. Vi pratade om hur man planerar och genomför en utställning utifrån deras olika perspektiv inom museet. Vi fick även ställa frågor kring kommunikation och marknadsföring samt hur de arbetade internt för att nå publiken. Vi kunde känna igen oss i deras arbetsprocess, exempelvis hur de planerar och utför sina projekt. Efter presentationen fick vi gå bakom kulisserna och se utformingen av en framtida utställning.
Vi kollade in museet och dess olika utställningar och efter besöket var det dags för fri lek - några valde att gå ut och äta, några valde att ta igen lite sömn. Vi på KEP har under en period planerat en studieresa till Amsterdam. Vi har sökt upp kulturaktörer, hittat gemytliga restauranger och kollat upp rutter hit och dit. När vi sedan presenterade vår lägesrapport fanns det bara en sak kvar med projektet - att resa! Målet med resan är att skapa kontakter, få nya lärdomar och träffa olika aktörer - såsom kulturutövare, kulturinstitutioner och kulturföretag. På måndagen 23.9 var det dags för oss att dra iväg till Amsterdam. Alla satt med olika förväntningar inför resan och det skulle bli kul att snart få se den stad som vi under en lång tid hade planerat att besöka. Hur kommer staden vara? Hur kommer studiebesöken gå? När de sista anlänt kunde vi börja slappna av. Vi startade runt 4-5 på eftermiddagen och var framme sent på kvällen. När vi väl var framme i Amsterdam och traskade ut från perrongen möttes vi av en fuktig värme och nya dofter. Cyklar plingade här och där och staden var vaken. Vi navigerade oss fram så gott vi kunde med bagage och GPS och när vi sedan anlände till hotellet kunde vi slänga av oss väskor och jackor. Sedan stod endast mat och sömn på schemat.
“Vad pluggar du?” “Jag pluggar till producent på programmet för kulturentreprenörskap, ett kandidatprogram på Umeå Universitet” “Producent, jaha oj! Men går det verkligen att få jobb som producent? Så här lyder oftast konversationen när jag berättar vad jag pluggar. Kulturproducent är ett ovanligt yrke i ett hav av undersköterskor, konsulter, systemutvecklare och ekonomer, alla välkända yrken med tydliga yrkesbeskrivningar. En rimlig fråga (då det är så få som känner en producent) och en fråga som förtjänar ett rimligt svar, men vad svarar man? “Ja, jo. Jag hoppas ju på det! Arbetsmarknaden ser bra ut och av dem jag har pratat med så låter det som att det behövs fler duktiga producenter. Det gäller att ju visa vad man går för!” Jag älskar projekt, har alltid jobbat med projekt och kommer nog alltid att jobba med projekt. Det nog finns inget bättre än att gå igenom de olika faserna. Det börjar med att spåna på en befintlig idé eller kanske till och med får uppgiften att klura ut en helt ny. En idé väljs ut i en uppsjö av tråkiga idéer och ett fåtal riktigt bra. Sen påbörjas planeringen, den där långa förväntansfulla och oftast krävande fasen som kräver extremt mycket noggrannhet och en förmåga att förutse det oförutsägbara. Planeringen är den absolut största och definitivt den mest osynliga delen i projekt, speciellt inom kultur. Alla spelningar vi går på, teatrar vi ser, workshops vi deltar i och festivaler vi hånglar på har förmodligen planerats i månader, ibland hela år, utan att vi har en aning om hur mycket slit som ligger bakom. Vi bara går dit och njuter och hux flux är dom över på en timme, en dag eller en vecka och vi går hem ett minne rikare. När allt äntligen är spikat, avtalat och schemalagt kommer det som känns som lugnet före stormen. Precis innan genomförandet ska dra igång infinner sig ett märkligt lugn hos mig, full fokus. Kraftsamling. Sen kommer dagen D och allt går i 120. Alla är på plats, och vet (förhoppningsvis) vad dom ska göra. Det riggas, kopplas, kontrolleras och repeteras. Teamet har en unik förmåga att täcka upp där det krisar och alla jobbar stenhårt för att det ska bli bra. Och det blir det, nästan alltid. Vi samlas runt något, delar gemenskapen och jublar. Sen är det över? Fasen av efterarbetning har anlänt. Så vi river, stänger ner, packar ihop och vilar upp oss. Dagarna efteråt gör vi (förhoppningsvis) en utvärdering och alla går igenom processerna och vart det finns rum för förbättring. Kanske firar man. Sen gör man det igen, och igen. Så här ser (förhoppningsvis) min framtid ut, oavsett vad det rör sig om. Just nu tror jag faktiskt inte att det spelar så stor roll vad jag jobbar inom, så länge jag får ha det där. Kärnan i varför jag verkligen vill att min framtid ska få den här formen är för att Umeå som stad alltid har gett det till mig, och jag vill ge tillbaka. Fritids, ungdomsombuden på Umeå kommun, gymnasieåren, Scharinska, Umeå Fashion Week, Humlan, alla våra museer, Brännbollsyran, pubar, Stallet, teatrar och såklart Norrlandsoperan. De har berikat mitt liv med minnen och nya intryck. Som Per Holm, vår programansvarige, sa så klokt på en föreläsning; “Det är kulturen som gör att människor trivs och vill stanna kvar i städerna och därmed stimulerar utvecklingen.” Och det stämmer ju verkligen, tack vare kulturen har människor upplevelser att samlas kring och njuta av och det är något som alla oavsett yrke och inkomst behöver. Människor som har råd att välja vart de ska bo väljer inte en tråkig stad, de väljer en levande. Städer växer när de är intressanta och när det händer mycket i dem, när medborgarna och företagen mår bra. Det vill jag jobba för. Lite så tänker jag om framtiden! /Josefin
Hej hörni! Jag är den sista som delar med sig av sin bild av praktikperioden. Josefin Löfgren, 26 år, Umeåbo. Brukar beskriva mig som kulturentreprenör, klubbarrangör, kostymtekniker, konstnärssjäl och familjekär. Nu är jag här i en vecka för att ta med er på mina upptåg och dela mina tankar om den här utbildningen och min praktik, men vi börjar med en presentation. Jag gör min praktik på Norrlandsoperans dansavdelning. Praktiken är lätt det roligaste jag har varit med om på hela utbildningen, dessa tio veckor har verkligen gått fort. Jag är en driven praktiker som älskar att vara med där det händer, att få lösa problem i skarpt läge där det sker, oavsett vad det gäller. Med andra ord passar den här utbildningen mig verkligen som handen i handsken då vi hela tiden varvar teori med praktiskt lärande. Jag har fått prova så mycket som har varit nytt, men också breddat och fördjupat mig i det jag redan har kunnat. Dansavdelningen på Norrlandsoperan presenterade 101 föreställningar med 7.700 besökare på fyra producenter under 2018 och är en kompetent avdelning med många bollar i luften. Det är tydligt att dansverksamheten lever upp till NOs vision - att vara en spelplats för nya uttryck, där den samtida dansen presenteras och utvecklas i stor bredd och variation. De arbetar strategiskt och metodiskt för att utmana och hitta nya publikgrupper och under min tid där har de spelat sex av vårens elva produktioner, så jag har fått se och vara med i många av verksamhetens arbetsprocesser. Jag är väldigt intresserad av just det, hur man arbetar i projekt för att nå de utsatta målen och hur strategi och planering kan se så olika ut beroende på vem som leder. Organisationer som är bra på att lyfta sina resurser och jobbar med att utveckla och sammanfoga sina avdelningar är riktigt imponerande, för det är inte lätt. För några år sedan var jag egenföretagare där jag hade alla roller: Ledning, marknadsavdelning, säljavdelning, produktion, ekonomi, administration och utveckling. Jag var den konstant drivande maskinen för att få företaget att gå framåt, ett tungt lass att dra och som också lärde mig hur värdefullt ett bra teamarbete är. Jag har också arrangerat klubbar, jobbat på festivaler och samarbetat med andra i olika projekt. På det sättet är det mycket i utbildningen som jag redan har erfarenhet från och ett bra sätt att få ett extra bevis på den kompetensen som kommer ur alla olika initiativ. Att nu under praktiken få en sån fördjupad inblick i en institutions arbetssätt är så sjukt nyttigt, det ger verkligen helt nya perspektiv. Det är den stora delen av min drivkraft, att utveckla och lära mig av hur andra arbetar för att själv kunna växa in i rollen som producent för att göra Umeås kulturliv rikare. Det är också en av mina viktigaste hjärtefrågor, jag älskar Umeå som stad och vill att människor ska stanna kvar här. Nästa blogginlägg kommer handla om framtiden och hur jag tänker kring den. Tills dess bör ni följa @kulturentreprenorerna på instagram, det är där allt det roliga händer! Allt gott, Josefin Vem är jag?
Klassens enda östgöte representeras av mig: Lovisa Fällström, född och uppvuxen i Linköping. Samma stad som bland annat flerfaldigt prisbelönade Lars Winnerbäck, Grammy-vinnarna Ghost och Oscars-vinnande Ludwig Göransson kommer från. Om jag är mallig över detta? ABSOLUT! Ett av många intressen jag har är att försöka samla på mig en orimlig mängd med onödiga fakta från film och serier eller tävla (och förhoppningsvis vinna) på olika musikquiz. Somliga slukar böcker, jag slukar film, musik och serier. Det fina är att allt det där tillhör kultur! Varför KEP? Ett citat från Pippi Långstrump ekar i mitt minne. "Det har jag aldrig provat förut, så det klarar jag helt säkert!". För mig var det den slutgiltiga peppen jag behövde för att söka till programmet och flytta ca 80-90 mil norrut. Med Pippis självklara attityd till livet klarar man nog av allt man tar sig för. Oavsett om det handlar om att skriva uppsats på universitetet, flytta till en helt främmande stad eller springa en mil. Det var viktigt för mig att hitta en utbildning som jag skulle finna långvarigt intresse i och verkligen brinna för. Därför var programmet för Kulturentreprenörskap ett självklart val. Vi får lära oss allt från kulturhistoria, kulturpolitik, projektledning, entreprenörskap och mer därtill. Praktiken på SVT Just nu gör jag min praktik på SVT i Umeå där jag har fått den stora äran att vara researcher på Studio Natur-redaktionen. Studio Natur är ett program som produceras av SVT-Umeå åt Kunskapskanalen. För den nyfikne kan jag tipsa om fjolårets säsong som ligger på SVTplay. Programmet formas utifrån tittarnas kluriga och spännande frågor om djur och natur. Som tur är behöver jag inte besvara frågorna själv, utan det gör Studio Naturs tre experter i programmet. Som researcher har jag i uppgift att hitta och sortera tittarfrågor, tittarfilmer och bilder. Dels har jag varit “ute på fält” och tagit emot frågor på Sveriges Lantbruksuniversitet samt Umeå Universitet, men även tagit emot via mail och digitala formulär. Det är ett otroligt spännande arbete där jag lär mig allt från redaktionellt arbete till Tv-produktion och hur det är att jobba inom public service. För att inte glömma all ny kunskap inom djur och natur förstås! Under veckan den här veckan kan ni följa mig på @kulturentreprenorerna på Instagram där jag uppdaterar från min praktik. Följ oss där så hittar ni mer skojiga saker om vad vi gör inom programmet! Ha en fin dag! Det tänker jag ha :) /Lovis Hej... Hoppas ni haft en underbar helg. Nu när jag behövt tänka tillbaka på vad jag har gjort under min tid i Göteborg & Co på 400-årsjubileum så blev det väldigt svårt hur jag skulle förmedla allt detta på bästa sätt - But here I go! År 2009 fick Göteborg & Co ett uppdrag från Kommunstyrelsen att ta fram en plan för jubileet. Frågeställningarna och målsättningarna utgick ifrån hur jubileet kan göra ett internationellt avtryck för framtiden, präglas av hållbarhet samt engagera hela staden. Mellan 2009–2011 började en ide samling från göteborgare, stadens förvaltningar och bolag samt sju perspektivgrupper. Alla bjöds in till att delta och dela med sig av sina drömmar, idéer och förslag inför framtiden. Resultatet blev en arbetsplan och en idébok som överlämnades till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige ställde sig bakom den struktur med vision, mål och tema för jubileet år 2012. Vision År 2021 är Göteborg internationellt känd som en modig förebild för hållbar tillväxt. Vi är en innovativ, öppen och inkluderande stad där alla invånare känner mening och delaktighet. Fem mål
Det jag har fått göra under min tid är att hjälpa till med planerna inför självaste jubileumsåret 2021. Att få allt till att bli verkligt. Att det som har sagt till göteborgarna blir av och att vi ska ha - Ett år av firande! Mitt bidrag har varit som en påse av gott och blandat. Har gjort allt från flera förstudier, nätverkat , hittat lösningar, gå på möten, skapa projekt, ta fram ekonomi lösningar, stötta, rådgöra, ge ett intryck, vernissage , utställningar , arbeta med konst o.s.v. Har verkligen fått mötta alla olika verksamheter och aktörer i Göteborg stad. Så i min påse av gott och blandat har det varit olika nivåer, storlekar, smaker och färger. Där jag har mina favoriter och där jag har de som jag tycker lite mindre om. Gott och blandat är min praktik och samtidigt vad 400-årsjubileet kommer att bli... Yeka
|
SKRIBENTERHär skriver vi studenter och lärare om aktuella händelser och annat relaterat till KEP. ARKIV
September 2022
KATEGORIER
All
|